Idag har Nils för första gången fått vara med på den årliga traditionen med att baka pepparkakor hos min mormor. Det har vi gjort i alla år och nu är det Nils tur att få vara med. Vi bakade änglar, katter och hästar. Det kan ha varit jag och min mormor som bakade mest. Nils underhöll Lasse under tiden. I år var jag väldigt noga med att bara baka en burk pepparkakor, jag vill inte ha kakor stående högt och lågt som aldrig blir uppätna. Vad tror ni händer då…

Med sköttväska över axeln och kakburken i ena handen och en glasburk i andra så ska jag krama mormor hejdå… Skötväskan ramlar ner för axeln och knycker till i armen så att burken flyger över hela hallen! Vi hann inte ens att lämna mormors hus… Det är så typiskt och tårarna spruta av allt skratt! Vilken syn. Så komiskt!

Ibland måste man bara få bjuda på lite underhållning, en helt vanlig måndagkväll.

Håll i hatten! Snart är det jul! Kramar!