Livet de senaste dagarna har levts i en liten bubbla. I lördags kom vi hem från BB med en frisk men väldigt liten pojke. Idag var vi på återbesök och han är nästan uppe i matchvikt igen. Vi, mamma och pappa, slåss om att få hålla om honom. 

Mormor och morfar och farmor och farfar har varit här och fått känna och klämma lite. Bara stolta ansikten så långt ögat kan nå.

Det går inte att ta miste på de ansiktsuttrycken! Den här bäsen kommer att få så mycket kärlek! 

Hör ni inte mycket från mig nu så är det för att mitt fokus är någon helt annan stans! 

Sov gott alla vänner!