Min man!

Trädgårdsarbetet är ett pågående projekt på många plan. Idag har vi för första gången satt potatis. Vi ska nog försöka att göra oss ett litet potatisland på gärdet också men nu satte vi i låda. Marcus har stått i verkstan och jobbat på nya växtstöd åt mig! Det är kärlek!

Ibland gör han det där extra för min skull som påminner om varför han är så himla omtyckt! Nu har han fixat nya växtstöd åt mig. Egen design och egen tillverkning. Jag är så glad i mina nya tillskott för trädgården! Och fler är på gång! Både till pioner och till mina kaprifolsticklingar.

Ett nytt torn för luktärtorna.
Blivande stöd för mina gladiolus, ett för krukodling och ett för rabatten. Svetslopporna kommer att få samma rostiga färg som armeringsjärnet.

I övrigt har vi fortsatt med trädgårdsarbetet idag. Nils har fått egna trädgårdshandskar och är så nöjd. Nu kan han, och bara han, stoppa ner alla frön i jorden. Så vi påbörjade vår första potatisbalja idag.

Jag köpte ett stort tråg som jag borrade några dräneringshål i, sedan fyllde vi botten med lecakulor. Jag köpte ett par säckar ekojord, på vår lokala trädgårdshandel Carlssons, i söndags för att sätta potatisen i. Jag vill gärna ha allt som ska ätas i ekologiska jordar. Sättpotatis har vi två olika sorter. Båda sorterna har vi fått ärva av nära och kära som fått över från sina egna potatisland. Den ena sorten var Monte Carlo och den andra Connect. Connect ska vara utsedd till årets potatis 2020. Det ska bli spännande att se vad det blir. Det är första gången som vi sätter potatis. Jag har funderat på det i många år men det har aldrig blivit av, så nu slog vi till när det dröste in sättpotatis från olika håll.

Det här med trädgård och trädgårdsarbete har blivit min nya avkoppling och terapi. Jag kan strosa omkring i odlingarna och bara titta på när de växer. Life!

Vad är kärlek och terapi för er?