Året som har gått

I vanlig ordning passerade året i en fart som inte går att beskriva. Varför ska tiden rinna iväg som i ett vattenfall? Hur ska man hinna att njuta av allt som livet har att ge? I år har ändå livet gett oss mycket!

Januari gav kyla och snö och vi åkte pulka och skridskor för glatta livet. Både barn och vuxna skrattade och hade kul. Vi började året med att äta ur frys, skåp och skafferi. Matkostnaderna för januari var rekordlåg och vi fick tömt det mesta för att kunna fylla på med nytt. Det känns fint att börja det nya året med en stadig kassa och ett rent kök. Jag var halvvägs in i graviditeten och hade lite foglossning. Gå, cykla och andra övningar var otrevliga men att åka längdskidor gick bra. Så det gjorde jag!

Februari fortsatte att vara kall och vi kunde till och med åka skridskor i Lysekil. Jag och Nils och kulan i magen åkt till mamma och pappa för att ta ett sista adjö av Ozzy innan han skulle få somna in. Med förstorat hjärta och troligtvis tumörer i lungorna så var det dags att släppa taget. Sorgligt men fint. Jag fyllde år, som jag brukar, i februari. När jag väntade Nils fick jag en träningsklocka i present och den här gången fick jag en motionscykel som går att koppla upp mot Zwift. Tyvärr kunde jag inte nyttja den då på grund av foglossningen. På grund av Corona firade vi födelsedagen hemma med Marcus, Nils och kulan. Nils satt med mig med sina fötter i mina fotbad och vi myste en hel del.

Mars kom lika snabbt över mig som både januari och februari. I mars renoverade vi badrummet i huset som vi hyr ut. Det tog sin lilla stund men resultatet blev bra efter de förutsättningar som fanns. Nils gjorde sitt första ”riktiga” frisörbesök. Han skulle ha samma frisyr som morfar. Efteråt var han riktigt nöjd, han fick grön färg i håret.

April bjöd på vårtecken i dikeskanterna. Tussilagon tittade upp och sken på oss likt solen. Påsken kom och Nils var ute och letade påskägg i trädgården. Nils cyklar helt obehindrat och tur är det! Jag orkar knappt att ta mig någon längre sträcka själv med kulan på magen. Jag var inte alls lika pigg i kroppen under den här graviditeten som jag var med Nils. Jag har varit inne en gång med påbörjat värkarbete och en liten blödning. Jag blev inlagd några timmar på förlossningen för observation. Jag blev utskriven och fick ett återbesök redan samma kväll. Värkarna avtog av sig själv. Eftersom kulan ville, likt sin bror, ligga med rumpan nedåt fick jag ett vändningsförsök. Förutsättningarna fanns enligt läkaren men bebis vägrar att flytta på sig. Vi vet nu att vi har en till rumpnisse i magen och får ett planerat snitt den 7 maj. Jag blev nästan deprimerad av det beskedet och tyckte att det tog udden av alla spänd väntan efter bebis.

Maj kommer och med de erfarenheter vi har från Nils förlossning så bestämmer vi oss för att flytta ned till Trollhättan för att vara nära förlossningen. Väl planerat av oss. 3 maj går vattnet tidigt på morgonen, likt Nils förlossning. Värkarna satte igång direkt när vattnet gick. Inne på förlossningen fick jag värkhämmande i benet eftersom de ville att jag skulle avvakta skiftbyte på operation. Värkarna tilltog och blev värre och jag fick två ampuller direkt i armen, men värkarna fortsatte att tillta. Tillslut, när jag nästan inte hade något som var mellan värkarna så fick jag komma in på operation. Den här gången var jag vaken när mitt barn plockades ut. Äntligen blev Nils storebror! Som han hade väntat! Resten av maj går till att boa och lära känna familjen. Jag får fira mors dag med två barn.

Juni var varm. Nils badade med farmor, morfar och grannen. Blommorna slog ut i trädgården och Nils fyllde äntligen fyra år! På grund av Corona fick han två kalas. Tråkigt men svårt att göra något åt i dessa tider. Han fick massor av lego att bygga ihop. Han är bra på att bygga ihop legosatser från en beskrivning. Dagen till ära hade en fin fågel förirrat sig in i växthuset och vi fick göra vårt bästa för att rädda den. Vi letade mest skugga för Hugos skull och bäddade i barnvagnen med kylklampar.

Juli går i samma varma töcken som juni. Värmen håller i sig och jag gör allt för att hålla bebis sval. Vi pendlar mellan vattendrag som kan kyla ned kroppen en aning. Nu har jag märkt hur gott det är för hela kroppen att faktiskt svalka sig i den här värmen. Jag som alltid, i vuxen ålder, har varit badkruka, badar som en säl för att reglera kroppstemperaturen och hålla alla organ i balans. Nils och Hugo firar både sin morfars och farfars födelsedag i juli. I födelsedagspresent fick Nils ett besök på Liseberg av sin farbror och faster, med respektive. I slutet på juni tar vi hela cirkusen ner till Göteborg och spenderar en hel dag på Liseberg. Han åker flumride med sin farbror och faster så att kepsen ramlar av i vattnet, något han pratade om långt efter. Nils var så nöjd med dagen och kvällen. Dessutom bodde vi på hotell och han fick ha med sig sin röda Blixeten McQueen väska.

Augustis höjdpunkt var besöket på Kolmården. Oj, vad Nils tyckte att det var kul! Regn hade utlovats i mängder. Vi hade regnkläder och stövlar och paraplyer med oss, men det slutade med att vi höll på att flyta bort i värmen av solens varma strålar. Kanonväder hade vi! Djur såg vi men bäst av allt var nog Bamses värld med alla karuseller. Vi kommer att besöka Kolmården igen, men två dagar istället för en.

September kommer med några regniga dagar. Eftersom vi inte har någon DVD-spelare som fungerar inne så gör vi utflykter ut till mammas och pappas husvagn som står här på gården. Vi tittar på olika Disney-filmer och myser med pop-corn. Älgarna besöker trädgården och äter upp de äpplen som vi inte har hunnit att göra äpplemos på. Jag börjar att ta vara på och göra sticklingar på flera blommor som jag vill föröka och övervintra till nästa år. Marcus fyllde år och firades knappt. Däremot köpte han sig en flakmoppe i Lysekil.

Oktober var en ganska händelselös månad. Nils hade Halloweenkalas med sin kusin Noomi. Vi försökte oss ut och plocka svamp men det var ett dåligt svampår men ett bra år för älgflugor.

November var mörk men vi firade flera ljusa ting! Hugo har varit en självklar plats i familjen i hela sex månader och min morbror firade sin 50-års dag hemma hos mamma och pappa. Ytterligare en ljusglimt var förskolans julvandring. Spännande att få åka dit när det nästan är läggdags…

December kom och Nils var så fylld av förväntan att han höll på att spricka. Var det här kanske den bästa åldern för tankar och funderingar kring tomten? Jag försökte att prata med Nils om att hitta någon leksak hemma som han kunde ge bort till något barn som inte kommer att få något av tomten. Vi kom inte hela vägen hem där i år men om vi pratar om det i tid kanske vi kan fixa det till nästa jul. Vi har också nämnt varför julen firas och att det inte är för att tomten ska komma med presenter till snälla barn. Men det är ändå där förväntningarna ligger. Vi firade julen hemma för oss själva. Barnens farfar var med oss då farmor var på jobbet. Tyvärr missade han tomten som hann att besöka oss precis innan han dök upp…

Nyår kommer vi att fira in tillsammans med varandra här hemma. Nils, Hugo, Marcus och jag. Det blir trerätters middag och kanske en tidig skål med grannarna innan mörkret faller. Marcus och Nils ska ut och ploga av en liten tjärn här utanför så att det ev kommer att gå att åka lite skridskor där.

Gott Nytt År önskar vi Er Alla!

God Jul!

Vi önskar er alla en riktigt God Jul! Må ni alla ha någon att hålla i handen ikväll. Någon som älskar er och ger av liv och kärlek.

Må alla få ha sina nära och kära omkring sig idag. Jag kan inte tänka mig att inte få ha mina barn nära mig och jag önskar att alla barn och föräldrar får möjligheten att göra det bästa av vad som

Morgonen när vi fotade för julkorten var helt magisk. Frosten bet på altandörren och morgonsolen som kan skönjas i bakgrunden blev pricken över i:et. Både Nils och Hugo visade sig från sina bästa sidor och jag tycker att jag lyckades få till julkänslan när jag ”stage-ade” fotot. Jag önskar att jag behärskade min kamera mycket bättre än vad jag gör…

Vi önskar er alla en riktigt God Jul!

Biblioteket

Varför har vi inte gått till biblioteket tidigare? Jag hade glömt hur spännande jag tyckte att det var när jag var liten. Men nu kommer det att bli oftare!

I veckan gjorde vi bibliotekspremiär här på orten. Jag skaffade mig ett lånekort och vi lånade hem sex barnböcker och en ljudbok med mamma Mu. Nils tyckte att det var spännande med så många böcker och ville låna hem alla på samma gång. Tillslut kom vi med till sex böcker och en skiva med löfte om att vi skulle låna hem fler böcker nästa gång när vi lämnade tillbaka dessa.

Jag hade glömt att det var så roligt på biblioteket. Jag gillade det när jag var liten. Jag hade glömt att vi lånade hem böcker men tänk vilken lässkatt, helt gratis!

Utnyttjar ni biblioteket?

Namngivning 1

Till slut blev det av! Hugo har fått en namngivningsceremoni och vi har fått träffa stora delar av släkten igen. Fler har vi inte träffat på flera år. Tänk vad en pandemi kan ställa till med. Det är så kul att det blev en fin dag för Hugo och för oss med nära och kära!

I dessa tider är det svårt att förhålla sig till hur man ska umgås och hur man ska bjuda in. Vi diskuterade fram och tillbaka om vi skulle bjuda in till namngivning för Hugo eller inte. Till slut kom vi fram till att det det blir svårt att förklara för våra barn varför vi valde att ha namngivning för det första barnet men inte för det andra… Vi valde att dela upp namngivningen vid två tillfällen. En för Marcus sida av släkten, som var idag, och en för min sida av släkten, nästa helg.

Vi är oerhört tacksamma för att så många ville komma och uppmärksamma Hugo idag, men har samtidigt stor respekt och förståelse för de som väljer att avstå på grund av rådande omvärldssituation. Vi serverade smörgåstårta och tårta som vi beställt från det lokala caféet.

Hugo var nöjd hela dagen. Han skrattade och lekte med ballongerna och sprang runt i sin gåstol. Nils var en riktigt stor kille och lekte med en av sina favoritkompisar. Jag och Marcus lyckades att hålla ett tal. Som vanligt får man, i dessa situationer, tänka att varje framförande är en erfarenhet rikare och att nästa gång blir det bättre. Hugos farbror berättade om hur det kan vara när man är lillebror och faster läste en dikt.

Hugo fick fantastiskt fina presenter och så användbara. Ikväll lade vi oss alla tre och läste i Hugos nya böcker. Hugo var förstås mer intresserad av att äta upp den ena boken, vilket han fick syssla med under tiden Nils lyssnade till ett par Pettsson och Findus böcker.

Nu laddar vi för nästa helg!

Hipp Hurra!

Fyra år idag. Tiden går alldeles för fort! Varför blir de så stora? Väx inte ifrån oss!

Idag fyller han fyra år! Han firades med sång och pannkakstårta på sängen imorse. Ja, några paket fick han också…

Igår hade vi kalas nummer ett som bestod av gäster från min sida av släkten. Det innebar att vi idag har spottat ut legobyggen på löpande band. I år har han önskat sig smålego för hela slanten!

Bäst av allt var att äntligen få leka med sin kusin igen!

Nils fick önska meny för kalaset. Det bjöds på köttbullar och pasta, vi tog oss friheten att göra både potatismos och brunsås att servera till!

En mycket nöjd kille gick och lade sig den kvällen.

Nu väntar vi in nästa helg och kalas nummer två med pappas sida av släkten!

Hur kalasar ni i coronatider?

Morsdag

Tiden finns inte för bloggen och jag måste prioritera hårt varje dag. Jag blev ändå firad på morsdag förra söndagen, nu som tvåbarnsmamma!

Söndag morgon, morsdag, och vädret är helt på vår sida. Strax efter åtta på morgonen visar vår termometer att det är 25 grader i solen på altanen och morgonkaffet insuper vi utomhus i vår lilla vrå där vi allra helst sitter.

Blommor och choklad stod på bordet och vi firade med sedvanlig våffelfrukost. Finns det något bättre sätt att starta dagen? Våfflor, familjens klassiker!

Nu har det nästan gått en vecka sedan den här fina uppvaktningen och chokladen är slut. Den här gången tänkte jag inte spara på pralinerna till ”ett speciellt tillfälle” som jag brukar göra. Det brukar ofta innebära att jag får äta pralinerna med en vit hinna på. Den här gången njöt jag av dem under veckan som gick när de fortfarande hade sin forna glans kvar!

Blev ni uppvaktade i söndags?

Välkommen Hugo!

Även den här lilla krabaten gjorde entre med fart och fläkt. Något större än sin storebror när han föddes, men han låg också en vecka längre i mage och dök endast upp två veckor för tidigt. Vår bebis, som Nils säger!

Ja, Livskvalitet med Anna har inte varit prioriterad på sista tiden. Jag har varit trött och gravid och tyckte att sista delen av graviditeten var lite tråkig när jag fick ett planerat snitt. Men ”hej och hå” vad mina små pojkar, mina rumpnissar, kommer med dunder och brak. Rumpnissar för att de har legat i säte båda två. Hugo fick ett vändningsförsök men vägrade. Sjunde maj skulle vi in till förlossningen och hämta ut honom. Natten till tredje maj gick mitt vatten och värkarna satte igång nästan direkt. Mycket likt min första förlossning. Tredje maj föddes Hugo, Nils lillebror.

Väl inne på förlossningen får jag värkhämmande medel då de vill att skiftbytet skulle bli klart först. Men mina värkar ville inte hämmas! De ville tillta. Så fort skiftbytet är gjort så rusar de in med mig på operation och ger mig ryggbedövning. Det värsta som jag någonsin har varit med om. Jag kan inte röra mina ben. ALDRIG igen! Det hände så mycket under förlossningen men resultatet blev ett av de finaste barn som finns på vår jord. För jag har, liksom alla andra föräldrar, de finaste pojkarna som finns. En stolt storebror som har längtat och sedan översköljt sin lillebror med kramar, pussar och mycket kärlek. Då jag är lite mörbultad efter förlossningen så har Nils hjälp mamma och Hugo med nästan allt.

Trötta men glada. Kroppen känns så sliten den här gången men skrutten ger mig tillfälle att vila tillsammans med honom.

Nils har under hela graviditeten sagt att han ska sova i sin egen säng så fort han blir storebror. Han höll sitt ord! Nu sover han i sin egen säng, även om pappa får gå dit och lägga sig någon gång under tidig morgontimma. Nu är det dags för honom att få ökad veckopeng!

Finns det något finare än barn?

Kurva som kurva?

I spegelbilden av den kvinna som genom tiderna har varit mest känd för sina kurvor, vågar jag visa mina kurvor som råder för tillfället. Magen växer och har bildat en stor kurva framåt.

Jag kan verkligen beskriva min kropp just nu som en förändring av tyngdpunkten! I stort mår jag bra, men jag är så trött på att orken/kraften rinner ur mig så snabbt. Det är nästan ett måste med en liten vilopaus i sängen eller soffan mitt på dagen, något som jag inte är van med i vanliga fall. Nils är inne i en period när han sover ganska dåligt just nu, och det påverkar min sömnkvalitet på natten också. Den är dålig just nu ändå. Att springa på toaletten två gånger per natt är ett måste och efter andra gången är det svårt att somna om igen.

Fotograf: Marcus

Att jag dessutom är en person med många mål och visioner som vill få mycket gjort om dagarna hjälper naturligtvis inte orken på traven. Det är inte lång tid kvar nu och jag hoppas att energinivåerna återvänder strax efter förlossningen! Jag hoppas också att det blir en varm och skön vår och sommar så att vi kan sysselsätta oss mycket utomhus. Nils har fått bra kläm på cykeln så förhoppningsvis kan det bli sköna barnvagnspromenader med honom på cykel! Det hade varit en utopi!

Fotograf: Marcus. Morgonmys med bebisen, det hör till rutinerna.

Nils längtar till maj då bebisen ska komma. Jag undrar verkligen om han förstår vad det kommer att innebära… Men han är med och hjälper till att plocka fram saker. Idag har han och Marcus monterat ihop spjälsängen som Nils hade när han var liten. Han är riktigt hjälpsam och skötsam mellan treårstrotsen!

Har ni erfarenhet av nya syskon?

En vanlig ledig fredag

Ledig dag och massor av sol utomhus. Flera timmar spenderades ute men vi fick också gjort mycket, på ett effektivt sätt, inomhus också. Win-win!

Vi rivstartade dagen med frukost efter Nils önskemål. Yoghurt. Det vill han helst äta. Morgon, middag och kväll. Han får inte alltid som han vill men idag fick han det. Det sägs att man ska ta långfrukost när man är ledig, men här hemma är alla måltider långa… En av oss kan inte sitta still och bara äta maten… Sedan städade vi upp ordentligt och jag fick undan all stryktvätt som låg och väntade på att bli omhändertagen. Vi bäddade rent i Nils säng och han var med och hjälpte till och städade undan även på sitt rum.

När det väl är avklarat så är det dags att ställa sig och laga lunch. Idag blev det storkok på kikärtsgryta så att jag kan fylla frysen med lunchlådor. Praktiskt. När väl lunchen var klar och den timmen det tog för ”oss” att få ner den i magen så gick vi ut i det fina vädret. Det var vid tolv-tiden. Vi tog oss en promenad på en timma. Nils hade sin cykel och cyklade så reidigt! Nästan hela vägen fram och tillbaka. Han börjar verkligen att bli stor. Med promenad så menar jag att jag vaggar fram och att Nils får stå och vänta på mig så att jag hinner ikapp honom.

Cykeln ska upp i varenda grushög som vi kan hitta eller ner i varenda vattenpöl…

Väl tillbaka ville han inte gå in, så vi var ute och lekte och fixade i lite i trädgården i två timmar till. Vädret var fantastiskt hela tiden och jag behövde inte ha jackan på mig idag.

Tussilagon har börjat att sticka upp lite här och där i dikeskanterna.

Till slut kom vi in igen och åt en frukt för att sedan dammsuga hela huset. Nils passade på att måla ett påskbrev och vi hann att sätta upp vårt REA-fyndade påskpynt som vi köpte förra året till en billig peng. Påsk är ingen stor högtid för oss utan mer lite ledig tid att hinna ikapp med sysslor här hemma. Hur som helst så kommer påskharen att lämna en karta som Nils ska följa imorgon med lite olika påhitt och ett ägg i slutet.

Har ni passat på att njuta ute i solen idag?

Första frisörbesöket

Nu är vi nyklippta båda två. Min klippning gick rekordsnabbt då jag av praktiska själ fick välja bort hårtvätten innan. Nils klippning kunde ha gått fortare, men finns det något barn som sitter still första gången hos frisören?

Nils har gjort premiärbesöket his frisören. Han hade bestämt sig för att han ville ha kort hår som morfar. Han vidhöll sitt önskemål om kort hår så frisören fick klippa det kort. Tanken var att han skulle bli klippt först och jag efter, men det var en så annorlunda situation för honom så han ville sitta bredvid och se på när jag blev klippt först.

Han fick välja vad han ville ha för motiv på skynket, han valde Musse Pigg, och skulle få sätta sig på en kudde i stolen. Han totalvägrade att sitta i stolen. Samtidigt ville han inte gå därifrån oklippt. Han ville få håret klippt. Men han skulle prompt sitta i mitt knä. Till slut fick han det. Där satt vi båda två med skynken över oss i en stol. Nils satt nästan still, hela tiden. Nästa gång lovade han att sitta i stolen.

Där strök alla de fina lockarna med. Men det går tydligt att se att han, trots kort hår, har mycket självfall i håret och nu när ansiktet syns mycket tydligare är han extremt lik min yngsta morbror i samma ålder, två av mina kusiner i samma ålder och sin syssling i samma ålder! Ansiktet träder fram på ett helt annat sätt. Jag blev nästan sugen på att klippa mig kort igen. Tur att jag klippte mig först!

Har ni några bra frisörminnen?