Livsstilsinflation

Livsstilsinflation, vet du vad det är? Har du anammat en livsstilsinflation? Jag skulle tro det, de flesta gör det för att det är så vår sociala kod ser ut.

Tänk om jag hade känt till begreppet livsstilsinflation när jag var 20! Vilka andra val hade jag kunnat göra idag?! Så vad innebär begreppet livsstilsinflation? De flesta har anammat och använt sig av livsstilsinflation. Har du? Det innebär att du i takt med att dina inkomster ökar även ökar dina utgifter. Du kommer högre upp i social status och det syns att du har en högre ekonomisk möjlighet. Du kan ta större lån och du kan köpa fler statusprylar. Vad innebär detta i praktiken?

Foto av olia danilevich pu00e5 Pexels.com

Hur många av er har inte köpt en ny mobiltelefon trots att den ni redan äger fortfarande fungerar? Varför har ni gjort det? För att det kanske ger er bättre prestanda, fler funktioner och en högre social status. Det ger ett kortvarigt lyckorus! Tills att nästa modell med ännu bättre funktioner släpps… Då vill vi ha den telefonen istället! Ett annat bra exempel är bostaden. Vem flyttar inte till en större lägenhet eller ett ”bättre” område när man är klar med sina studier? Behövs det verkligen eller är det något man ”villhöver”? När jag var klar med mina studier tog det nästan ett år innan jag förstod att jag hade så mycket mer i plånboken när nästa lön ramlade in. Successivt ökade jag mina utgifter. Jag har aldrig levt över mina tillgångar och jag har alltid sparat pengar, men mer pengar rann ut till livsstilshöjande saker än tidigare. Nu har jag kommit på att jag vill att de sparade pengarna ska öka i värde och arbeta för mig.

Frågan ni bör ställa er själva är ”behöver jag det här”? ”Vill jag det här”? ”Vad vill jag på lång sikt”? ”Vad ska jag prioritera för att nå mitt långsiktiga mål”?

Foto av Mike pu00e5 Pexels.com

Jag har absolut fallit för livsstilsinflation. Jag har köpt ett hus, jag har köpt en nyare bil, jag har köpt nya dyrare kläder och jag har lagt till TV-innehåll med månadskostnader. Men jag har börjat att tänka om. Jag har börjat att avyttra och jag har insett att ju färre saker jag äger ju friare blir jag. Det innebär däremot inte att jag aldrig unnar mig något eller att vi inte hittar på något med barnen. Se till att göra det med kvalitet istället för kvantitet. Idag har vi bakat tillsammans – det ger oss mervärde och kvalitetstid tillsammans och kostar oss nästan ingenting.

Finns det något inom ämnet privatekonomi som ni skulle vilja vet mer om eller undrar över?

Ekonomisk motivation

Vem vill inte ligga i solens värme och njuta, utan att känna en press av att räkningarna är på väg in och nu måste jag jobba mina 40 timmar för att klara av att betala allt och nästa månad börjar det om igen?!

Det där med privatekonomi är antingen lustfyllt och roligt eller något som många förknippar med panik och ångest. Hur är det för er?

Det bästa med ekonomi är att man i stort kan styra över den själv, men man måste hitta sin motivation. Vad är din motivation? Min motivation är att kunna välja att arbeta färre timmar nu när barnen är små men också att i framtiden kunna ha större valmöjligheter utan att känna en stress kring pengar. Jag vill kunna gå i pension utan att känna att pengar kommer att begränsa min vardag. Jag vill ha möjligheten att jobba med det jag vill och brinner för och kanske ha möjligheten att starta eget och kunna välja mina uppdrag.

Jag har startat min (det vill säga min och Marcus) pengamaskin. Jag har investerat på börsen sedan tidigare men vår gemensamma pengamaskin startade vi i december 2020. Vi har alltså inte hållit på i ett år än men har lyckats att öka värdet på vår investeringen så att vi har fått varsin extra månadslön.

”Hur ska detta gå till?” kanske många tänker. Men med rätt motivation och små förändringar i vardagen kan de flesta lösa en bättre framtid för sig själv. Jag tror att man måste sätta sig ned med papper och penna och sätta ett mål för sig själv med vad man vill åstadkomma med en bättre ekonomi. Visualisera och skriva ned sitt stora mål och sedan bryta ned det till delmål. Vissa vill köpa en sommarstuga, vissa vill kunna gå ned i tid på jobbet, vissa vill kunna starta eget, vissa vill kunna resa mer och en del vill kunna köpa en snabb bil. Att investera är inte att avstå från konsumtion, det är att skjuta konsumtionen till framtiden. Vill jag äga en Tesla nu och betala 1 miljon kronor för något som tappar i värde direkt när jag har öppnat bildörren? Eller vill jag hellre köpa en aktie i Tesla och se hur den ökar i värde? (Detta är ingen köprekommendation utan ett exempel). Jag köpte en aktie i Tesla, för att testa, och den har ökat mer än 50 % i värde. Jag köpte för ca 5000 sek och nu är den värd ca 7500 sek. Jag har inte gjort något mer än att betalat en gång. (Naturligtvis är inte alla aktier så dyra som Tesla).

Enkelt! Jag har naturligtvis inte alla pengar på börsen. Jag har ett buffertkonto där jag snabbt kan komma åt pengar om det skulle ske något oförutsett. Jag investerar också till barnen för att hjälpa dem om de eventuellt vill studera i framtiden eller behöver pengar till en bostad. Jag har alltid gillat att ha en buffert och har pensionssparat och månadssparat i fonder. Sedan tog jag klivet ut i aktievärlden och älskar det!

Hur ser ni på börsen? Läskigt eller är ni med på tåget?

Pension – privat pension

Alla borde förse sig med ett privat pensionssparande. Man behöver inte ens kalla det för pensionssparande, men ett konto att investera sina pengar på. Att sätta sina pengar på ett konto med 0% ränta och se inflationen äta upp vädret på pengarna ger mig kalla kårar för framtiden.

Jag började mitt privata pensionssparande när vi kunde göra skattereduktion för de pengar vi satte av på ett pensionssparande, oftast ett så kallat IPS (individuella pensionssparande). Det var på den tiden jag öppnade mitt första konto på Nordnet. 2016, efter regeringsskiftet 2014 från blått styre till rött styre, tog man bort den förmånen att spara privat till sin pension något förmånligare. Då gjorde jag som många andra och slutade att spara privat. Mitt misstag.

Pensionspyramiden.

Flera år senare har i och för sig de pengarna vuxit till sig i förhållande till insättningen, men nu har vi börjat om på ett nytt pensionssparande. Själv har jag två ISK (Investeringssparkonto) som jag har satt in pengar på, men sedan jag och Marcus började med gemensam ekonomi har och vi två gemensamma ISK där vi sätter av pengar för framtiden. Dessa syns inte om man loggar in på Min Pension, men vi vet att de finns. Vi öppnade gemensamt sparande på Avanza, där vi påbörjade en aktieportfölj. Sedan hade vi ett möte med vår bank för att få ner räntan på bolånet. Ett av kraven var att vi öppnade ett ISK hos dem och sparade ihop en viss summa under 2021. Den summan har vi redan spräckt och pengarna förräntar sig bra på detta konto just nu. Dessutom hade de konkurrenskraftig courtage i jämförelse med mina två nätmäklare Nordnet och Avanza. Däremot är utbudet på foner begränsat hos Nordea, därför har jag kvar Nordnet och Avanza för att få ett större utbud av dessa. Ja, jag sprider mina risker.

Hur sparar vi? Vår gemensamma portfölj är en utdelningsportfölj. Jag (vi) har satt ett mål på antal aktier i varje företag som jag (vi) vill äga. Därav har jag satt upp delmål för antal aktier i dessa företag som jag ska ha köpt år 2021. Då det är utdelningsaktier så kommer all utdelning återinvesteras tills det totala målet är uppnått. Det tillkommer aktier i portföljen då och då och jag har en lista på aktier som jag funderar på att investera i. Riskerna sprider jag (vi) i olika branscher. Vi har investerat i några fonder och kommer att öka på dessa innehav när årets mål för aktieinvesteringar har nåtts.

Vi äger en fastighet som vi hyr ut. Glöm inte att detta räknas som kapitalinkomst och ska deklareras, dvs skattas! Fastigheten i sig har inte genererat något större cashflow då den har genomgått större renoveringar under tiden. Renoveringarna börjar att avta och vi har istället fått en värdeökning i fastigheten och framöver kommer den att ge lite mer pengar som sätts av till börsen.

Som komplement till ovan nämnda har vi nu gjort våra två första investeringar på plattformen Kameo. Vi har tagit det lugnt och investerat i vad Kameo har rankat som ”säkra” investeringar. Man ska dock ALDRIG glömma att alla investeringar är risker och att det inte är säkert att man får pengarna tillbaka! Vi har inte än hunnit att utvärdera vad vi tycker om detta sparsätt. Det hela går ut på att låna ut pengar till företag som gör fastighetsinvesteringar, en form av crowdfunding. Lägsta belopp att investera med är 500 kr. De investeringar vi har satsat i ger 8% avkastning på ett år. Då är pengarna låsta i ett visst antal månader, beroende på vilka projekt man investerar i. Att tänka på när man investerar i Kameo är att ha pengarna på kontot för Kameo, investeringstillfällena blir fulltecknade på bara några timmar!

Har ni planer för en trygg framtid?

Snål eller sparsam?

Med manikyrerade naglar var femte vecka skulle jag inte kalla mig snål. Naglarna ligger med i budget och är en del av vår satsning att stötta lokalt när pandemin sätter käppar i hjulet för många småföretagare.

Ekonomisk, skulle jag vilja säga. Alla utgifter är beräknade och ligger med i kalkylen. Det innebär inte att jag inte unnar mig något. Vi unnar oss gott att äta lite då och då och jag får mina naglar manikyrerade ungefär var femte vecka. Jag skulle inte vilja säga att vi snålar men ser till att investera i oss själva först och lever på resten. Någon dag ska jag göra en budget för våra utgifter, när ork och tid finns.

Det gäller att notera de viktigaste händelserna i sin almanacka.

Ikväll hade Aktiespararna en digital temakväll. Fyra Verkställande Direktörer ställde upp och berättade om deras förvärvsstrategier. Mycket intressant. Moderatorn tog upp några aktiebolag som han tror på och delgav oss lyssnare varför han tror på dessa. Ett av dessa bolag har jag spanat på tidigare. Jag ska nog titta lite mer på det senare i år när jag har investerat färdigt i årets mål av antal aktier i bolag som jag (vi) redan äger. Jag sätter upp mål för hur många aktier som jag vill ha i ett bolag (långsiktigt mål) och hur många jag ska köpa under kommande år (kortsiktigt mål).

Har ni någon sparstrategi?

Pension – Tjänstepension

Oj, tjänstepension… Jag vet knappt var jag ska börja? Det är svårt att skriva om tjänstepension då det skiljer så mycket men samtidigt är så likt. Här ovan ser ni min morfar och min son. Morfar, nu 89 år, och har levt som pensionär länge!

Där kan du ha flera olika pensionsbolag/försäkring om du har varit anställd på flera olika ställen. Det här är ofta reglerat via ett kollektivavtal och det är arbetsgivaren som betalar in den här delen av din pension. Den kan du börja att plocka ut redan vid 55 års ålder.

Enligt pensionsmyndigheten så har ca nio av tio anställda tjänstepension. Du som anställd, eller blivande anställd på ett företag, bör kolla upp om det finns, eller, om det finns möjlighet att företaget betalar in tjänstepension för dig. Fackförbund har ofta förhandlat fram tjänstepension via ett kollektivavtal som är tecknat med företaget.

Tjänstepension betalar din arbetsgivare in till ett tjänstepensionsbolag, den blå delen av pensionspyramiden.

Tjänstepension finns alltid om du arbetar inom kommun, region eller statligt. Jobbar du hos en privat arbetsgivare måste du kolla upp detta. Framförallt mindre privata arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

Utöver högre pensionsutbetalning, än om du bara skulle få den allmänna pensionen utbetald, så finns det fler fördelar med tjänstepension. Där i finns det skydd som sjukförsäkring och efterlevandeskydd. Här kan du behöva göra aktiva val men det kan också påverka utbetalningarna till dig när du ska plocka ut pengarna..

Kontrollera hur mycket som betalas in till din tjänstepension.

Jag har Alecta som tjänstepensionsbolag. Jag går under ITP1 ålderspension som gäller för oss födda 1979 och senareDet vill säga, från och med att jag fyllde 25 år började min arbetsgivare att betala in till min ålderspension. Det gör de fram till att jag fyller 65 år, vill jag jobba längre kan jag göra en överenskommelse med min arbetsgivare om att de ska betala in till ålderspensionen även efter att jag har fyllt 65 år. 

Jag som har ITP1 eller ITP2, beroende på när du är född, kan göra ändringar på Collectum. Där kan jag flytta hälften av mina besparingar till något fondkonto där jag själv kan välja vilka fonder (begränsat antal) jag tror kommer att kunna förvalta mina pengar bättre än den traditionella försäkringen. Beroende på hur riskvillig man är då den här delen, den traditionella försäkringen, är mer säker men om du väljer en fond har möjlighet att få större avkastning. Ju längre tid du har till pension, desto större risker kan du ta. När du närmar dig pension skulle jag lägga tillbaka pengarna i den traditionella försäkringen. Kolla vad som gäller för din tjänstepension.

Räkneexempel; tjänar jag 45 000kr/månad betalar min arbetsgivare in 4,5% av min månadslön upp till 42 625kr/månad. Resterande 2 475kr/månad betalar arbetsgivaren in 30% till ålderspensionen. Detta gäller avtalet ITP1 ålderspension hos Alecta. Det vill säga 42 625 x 0,045 = 1 918kr, 2 475 x 0,3 = 743kr. Totalt inbetalt från arbetsgivaren; 1 918 + 743 = 2 661kr.

Är du anställd inom kommun och region och är född 1986 eller senare omfattas du av AKAP-KL som också betalar in 4,5% av din månadslön upp till 42 625kr/månad (2021), över det betalar de in 30% som i exemplet ovan. Här betalar arbetsgivaren in till din tjänstepension redan från första arbetsdagen. Jobbar du längre än till 67 års ålder så betalar arbetsgivaren in 4,5% av lönen men inte de 30%, om du tidigare har varit berättigad till det.

Får du inbetalt till SAF-LO, betalar din arbetsgivare in till din tjänstepension från 24 års ålder (2021). Även här betalas 4,5% in på din månadslön upp till 42 625kr och all lön över den summan betalas 30%, som i räkneexemplet ovan.

Så här tycker jag att en pensionspyramid ska se ut, dina val avgör utgången!

Det finns så många att jag inte kan gå igenom alla. Logga in på Min pension för att se vad som gäller för er och läs på mer. 

Blev du klokare, eller förvärrades pensionskaoset i huvudet?

Allt text är hämtad med information från de länkar som jag har använt mig av och är skriven tillsammans med min anonyma kollega. Om ni hittar felaktigheter i texten, återkom gärna så justerar jag.

Pension – Allmän pension

Pension, ett ämne som många tassar på tå kring och inte vill sätta sig in i. En del har redan från början bestämt sig för att det är krångligt och att man inte förstår. Men dela upp den och lär dig lite åt gången. Delmål, så kan du få en fin framtid. Min mormor, på fotot ovan, tillsammans med min son. Pensionär sedan många år tillbaka och för några år sedan gick även min mamma i pension i förtid.

Den allmänna pensionen består av två delar; Inkomstpension och Premiepension. Dessa kommer att börja betalas ut tidigast när du fyller 65 år. Totalt 18,5% av din lön sätts av till den allmänna pensionen fördelat på inkomst- och premiepension. Räkneexempel: Tjänar du 10 000kr innan skatten dras bort, betalar staten in 10 000 x 0,0185 = 185kr till din allmänna pension. Om du nu inte har någon inkomst från förvärvsarbete så är även a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning pensionsgrundande men ger inte lika mycket som en förvärvsinkomst.

Om du öppnar det orange kuvertet, som kommer en gång om året, eller om du loggar in på minpension.se så visas den berömda pensionspyramiden. Den allmänna pensionen är basen på pyramiden, alltså det nedre skiktet (rött och orange).

Pensionspyramiden. Den röda delen av basen representerar Inkomstpensionen. Den orange delen av basen representerar Premiepensionen

Inkomstpensionen är den del som du inte kan styra över, den är baserad på den lön som du har tjänat genom arbetslivet. Den förvaltas av Pensionsmyndigheten. Av tidigare nämnda 18,5% på din lön, som betalas in av staten, går 16% till inkomstpensionen. Enda sättet att påverka den här delen är att tjäna mer pengar. Men du får inte mer inbetalt om du tjänar mer än 8,07 x inkomstbasbelopp. Enligt regeringskansliet är inkomstbasbeloppet för 2021 satt till 68 200kr, det ger en månadslön på 45 865 kr. Tjänar du mer får du alltså inte mer avsatt till din pension.

Premiepensionen är den del som du kan styra över och är, liksom inkomstpensionen, också baserad på den lön som du har tjänat genom arbetslivet. Där kan du gå in på Pensionsmyndigheten och placera dina pengar på olika fonder. Fondkollen har en guide som visar hur du gör när du byter fonder, där kan du också kolla hur fonden placerar sig med hänsyn till avkastning de senaste tio åren. Av tidigare nämnda 18,5% på din lön, som betalas in av staten, går 2,5% till inkomstpensionen. Här kan du påverka genom att både tjäna mer pengar OCH placera dem i en fond som du tror på. Den fonden behöver kanske bytas ut någon gång med tiden beroende på hur övriga fonder går. Avsätt en helg i början av varje år för att logga in och titta hur det går för den eller de fonder du har valt. Det är att rekommendera att sprida riskerna på flera fonder.

Premiepensionen är den del som, vid föräldraledighet, går att föra över till den föräldern som har lägst inkomst. Detta för att jämna ut pensionsskillnaden som uppstår för den föräldern med lägst inkomst.

Tänk på att dina val avgör vilket som är toppen eller basen på din pensionspyramid!

Nästa avsnitt kommer att behandla tjänstepensionen, det mellersta skiktet i pensionspyramiden. Det är av vikt att kolla upp om och i så fall vilket tjänstepensionsföretag din arbetsgivare använder sig av.

Detta var en enkel presentation om första delen på pensionspyramiden. Tycker ni att det är krångligt?

Allt text är hämtad med information från de länkar som jag har använt mig av och är skriven tillsammans med min anonyma kollega. Om ni hittar felaktigheter i texten, återkom gärna så justerar jag.

Kollegor till pension

När jag blir pensionär vill jag leva ett gott liv utan att behöva vända på varenda krona. För att lyckas med detta så kommer jag att behöva göra några aktiva val själv. Egenansvar kan man kalla det. Ansvar för sitt eget välbefinnande, inget kommer serverat på silverfat.

Jag är inte bara lyckligt lottad med en underbar familj! Jag har också förmånen av att ha en superkollega som jag trivs bra ihop med. Inte bara kan vi snacka mycket ekonomi, som vi båda har stort intresse av. Vi har dessutom barn i samma ålder som vi kan ventilera och rådgöra varandra om, hur vissa situationer ska hanteras mm. Så gott med detta samarbete! Till min fördel har han redan banat väg och letat mycket information inom ekonomifrågor som berör att investera och hur olika saker fungerar, vilket jag får en stor nytta av när han vänligt och frikostigt delar med sig av den informationen.

et är ju skönt att ha så mycket som möjligt att röra sig med när man blir gammal!

Nu har vi kommit så långt att vi har börjat att diskutera pensionsspar. Något som jag behöver sätta mig in i mer. Han är strukturerad, har samlat all information i en pärm, och gjort beskrivningar om vad varje del av pensionen innebär och hur man kan påverka den. Därför tänkte jag ta honom till hjälp för att själv sätta mig in i denna djungel men även för att dela med mig av informationen på bloggen. Hade ni uppskattat det? Jag tänker att informationen delas upp på fyra olika blogginlägg för att det inte ska bli för mycket att ta in på samma gång. Tråkigt, men ändå värt att investera i sin framtid när vi i stort kan se att staten inte kommer att kunna hjälpa oss när den dagen kommer.

Så här cool vill jag känna mig när jag går hem och slutar att få lön varje månad.

I övrigt så har den här dagen gått i ett! Jag har inte hunnit att kolla av börsen förrän nu efter att den har stängt för dagen och såg med glädje att några av mina konton har slagit index idag. En härlig känsla även om jag mest har aktier som är för längre behåll.

Hade ni velat veta mer om pensionen? Den är inte så långt borta som många tror…