Den här underbara St Paulan har min mormor dragit upp från en stickling. Jag trodde aldrig att jag skulle ha en St Paula i mitt hem. Jag tyckte tidigare att detta var en pensionärsblomma. Min mormor är tokig i Paulor och har en uppsjö olika varianter och sorter. När hon hade fått den här lilla fina i den fantastiska ljusrosa färgen på de små små blommorna blev jag helt förälskad! Nu bor det en pensionärsblomma hos mig också. Frågan är om jag också ska försöka mig på att ta en stickling på den här? Den är så liten och rar!

Min mormor har en fantastisk trädgård och många, många blommor på sina fönsterbrädor. Jag hoppas att jag har fått hennes gener vad det gäller gröna fingrar. Intresset börjar tillta mer och mer ju äldre jag blir och mina drömmar om en vacker trädgård med flera olika planteringar i olika skrymslen och vrår blir större och större. Ett stort plus i kanten är att min älskade Marcus längtar efter att kratta upp nedfallna grenar och kvistar (för just det längtar inte jag efter)!

Vad tycker ni? Är St Paulan en pensionärsblomma eller snart en ”inneväxt”?